Vi måste prata om tanter!  Hon här plåtade jag 06.31 i morse, när simhallen i Åkeshov precis hade öppnat.Hon stod före mig i kön och jag hade ju hoppats att det skulle gå undan, men hon glömde sin pinkod och sen tog hon fel kort och hux flux hade det gått fyra fem minuter och hon stod och skakade av nervositet medan jag väste för mig själv där bakom.

Tanter väcker så mycket känslor och tvångstankar. När jag kör bil och passerar en tant överrumplas jag alltid av impulsen att smälla upp passagerardörren och liksom DRÄMMA TILL henne i farten. (SOM hon skulle flyga! Som ett rådjur!) Men när jag promenerar och möter en tant vill jag snarare räcka över en ros för att hon (förmodligen) byggde landet och jobbade med grejer ingen under 40 idag vill syssla med (förmögna Östermalm i Stockholm är nog ett undantag, men tanterna där har istället ägnat sina liv åt äktenskap med tyranniska industrialister så även de förtjänar vår kärlek).
Det är vår VIKTIGASTE UPPGIFT som medborgare att låta tanter bete sig hur som helst. Att inte sucka när de glömmer pinkoden, att istället låta dem VIMSA PÅ. De har carte blanche, diplomatic immunity, blå registreringsskylt. Det måste möjligen även vara okej för tanter att rånmörda.